Det tycker Annette Kronholm-Cederberg att vi kunde fråga våra barn då och då. Hon är doktorand i skrivpedagogik vid Åbo Akademi i Vasa och föreläser om nätkultur för personer i alla åldrar, däribland föräldra- och elevgrupper. Samtidigt som många föräldrar är välbevandrade i internets för- och nackdelar är hon förvånad över den stora okunskap och det ointresse en del föräldrar uppvisar i fråga om vad deras barn gör på nätet.
– Hur välgörande är det inte för en tonåring att få visa sig på styva linan inför sina föräldrar?
Kronholm-Cederberg är övertygad om att ungdomarna vill att deras föräldrar också bryr sig om den del av ungdomarnas verklighet som utspelar sig på nätet.
– Vi måste knacka på och visa att vi finns där.
Ungdomar har alltid haft sina subkulturer och sådant de har velat hålla åtskilt från vuxenvärlden, konstaterar Kronholm-Cederberg. Men att låta allt som försiggår på nätet vara ungdomarnas ensak är ett misstag.
– Det finns en hel del vuxna i ungdomarnas diskussionsforum och tyvärr har få av dem goda avsikter.
Nätvandrare
Kronholm-Cederberg berättar att man i Sverige har börjat anlita så kallade nätvandrare. På samma sätt som föräldrar på en del orter patrullerar på stan, vandrar dessa vuxna på nätet för att kunna etablera kontakt med unga som behöver hjälp. För att vara trovärdiga är nätvandrarna i alla situationer tydliga med vilka de är och varför de finns på nätet.
Samtidigt som hon talar om vikten av vuxen närvaro på nätet vill Kronholm-Cederberg motarbeta den mediepanik som odlas i vissa sammanhang.
Tendensen att lyfta fram skräckscenarier och att ge mediet skulden för händelser som Jokela och Kauhajoki tolkar hon också som ett försvar mot det okända.
– Att ge internet skulden är helt enkelt en felkoppling och en oförmåga att se helheten. Det finns alltid många orsaker bakom sådana händelser.
Innovativa unga
Barnens sätt att umgås på nätet är något de flesta föräldrar inte kan relatera till. Med vuxen-ögon kan det te sig onaturligt och overkligt. En pojke som sitter ensam vid sin dator måste väl bli asocial?
– Nej, tvärtom, tycker Kronholm-Cederberg. Man umgås på nätet. Här kan den typiskt tigande finska mannen odla sin identitet. De kommunikativa nyanserna är avgörande. Ungdomarna är skriftspråkligt innovativa och väldigt produktiva.
– Den digitala bildningstraditionen skiljer sig visserligen en hel del från den alfabetiska i vilken föräldrarna till dagens skolelever har vuxit upp. Men de chattande ungdomarnas skriftspråkskompentens är de facto mycket hög, säger Kronholm-Cederberg.
Men det behöver inte vara bara med barnens bästa för ögonen som vi surfar ut i vågorna. Det går inte att ta miste på förtjusningen då Kronholm-Cederberg berättar om hobbyn hon hittat på vuxna dagar. Då hon började blogga hittade hon helt nya sidor i sitt eget skrivande, en mera språkligt lössläppt person tittade fram.
– Text på nätet utmanas av och vävs in i andra textformer, i bilder, rörliga bilder och ljud. Textexponeringen ska vara snabb och enkel.
Den som vill bekanta sig närmare med Annette Kronholm-Cederbergs tankar om nätkultur kan titta in i Nettis kafferum på bloggen.fi.
Artikeln har tidigare publicerats i tidningen Vi och vår skola 4/08
